Svenska livsmedelsmärkningar

Beskrivning

KRAV är Sveriges mest kända miljömärkning för livsmedel och grundades 1985. Märkningen bygger på ekologiska principer och ställer krav som går utöver EU:s regler för ekologisk produktion. KRAV-märket omfattar hela kedjan från jord till bord och inkluderar krav på miljöhänsyn, djurvälfärd, hälsa och socialt ansvar.

KRAV-märkta produkter finns inom en rad kategorier: frukt och grönt, mejeri, kött, fisk, ägg, spannmål, drycker och förädlade livsmedel. Även restauranger och storkök kan KRAV-certifieras.

Officiell webbplats →

Kategorier

• Ekologiskt: Grundkravet är ekologisk produktion utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel.
• Miljö: Krav på biologisk mångfald, kretslopp och begränsad klimatpåverkan. Specifika klimatregler kräver förnybar el och beräkning av klimatavtryck.
• Djurvälfärd: Djuren ska ha möjlighet till naturligt beteende, utevistelse och god hälsa. Snabbväxande kycklingraser är förbjudna sedan 2026.
• Socialt ansvar: Regler om arbetsvillkor, förbud mot tvångsarbete och diskriminering samt rätt till facklig organisering – gäller både i Sverige och internationellt.
• Ursprung: Spårbarhet genom hela produktionskedjan.

Trovärdighet & kontroll

Certifieras av oberoende organ (Kiwa, SMAK, HS Certifiering) ackrediterade av Swedac, med årliga revisioner på plats.

• Val av certifieringsorgan: Certifierade företag väljer själva vilket certifieringsorgan som kontrollerar dem, vilket har debatterats offentligt. Swedac har bemött kritiken och pekat på att alla ackrediterade organ följer samma regelverk.

Övrigt

• EU-ekologiskt: Alla KRAV-certifierade produkter uppfyller automatiskt EU:s ekologiska krav, men inte tvärtom. KRAV går längre på flera specifika områden: djurvälfärd (t.ex. krav på utomhusbete för grisar, inte bara en betongyta), klimat (krav på förnybar el och beräkning av klimatavtryck), socialt ansvar (regler om arbetsvillkor som helt saknas i EU-regelverket) samt dubbel karenstid vid medicinering jämfört med konventionell produktion.
• Svenskt Sigill: Svenskt Sigill tillåter konventionell odling med kontrollerad användning av bekämpningsmedel, medan KRAV kräver ekologisk produktion. Å andra sidan kräver Svenskt Sigill svenskt ursprung genom hela kedjan, vilket KRAV inte gör. Märkningarna kan kombineras och organisationerna har samarbetat kring klimatcertifiering.
• Regelskärpning 2026: KRAV har skärpt regelverket på flera områden: snabbväxande kycklingraser är förbjudna, fiskmjöl i foder fasas ut för grisar och höns, och möjligheten till distansrevisioner har tagits bort – alla kontroller måste nu ske fysiskt på plats.
• Kyckling och ECC: KRAV-certifierad kyckling uppfyller i praktiken de flesta krav i European Chicken Commitment (ECC), inklusive långsamväxande raser och lägre beläggningsgrad. KRAV går dessutom längre genom att kräva utevistelse och ekologiskt foder. För konsumenter som vill välja kyckling med hög djurvälfärd är KRAV det starkaste alternativet på den svenska marknaden.
• Koppar vid import: KRAV förbjuder kopparbaserade bekämpningsmedel i svensk odling men har inga strängare regler än EU för importerade produkter. Importerad KRAV-märkt frukt och vin kan därför ha odlats med koppar, som EU tillåter upp till 4 kg per hektar och år.